Goddag kära läsare och övrigt löst folk.
Idag tänkte jag skriva en kort artikel som jag haft i tankarna ett bra tag. Det blir ett lite annorlunda tema än vanligtvis, men jag hoppas att det ändå blir intressant läsning.
Den kommer att handla om p-piller, pre-menstruella besvär och hur man kanske kan må bättre.
Det existerar.
Bakgrund om pre-menstruella besvär, PMS och PMDD
Ungefär 80% av alla kvinnor i fruktbar ålder rapporterar fysiologiska och psykologiska symptom relaterat till den pre-menstruella fasen. Vid svårare och återkommande besvär kan man få diagnosen PMS (pre-menstruellt syndrom) och vid ännu svårare besvär kan det vara tal om PMDD (pre-menstruellt dysforiskt syndrom) (3) (den sistnnämnda har dock kritiserats för att vara en konstruerad diagnos med syfte att öka läkemedelsförsäljning genom indikationsglidning) (3,4).
Besvär vid PMS uppkommer mellan 1-2 veckor innan menstruation och består till stor del av emotionella sådana (ökad ångest/nedstämdhet, sömnproblem, specifika matsug, känslomässig labilitet, ökad ilska/irritabilitet etc), men även fysiska (ömmande bröst, ont i huvudet, muskelsmärta, viktuppgång < vatten) som sedan snabbt försvinner efter menstruation. Man kanske skulle tro att PMS är en ovanlig åkomma men faktum är att mellan 20-40% av alla kvinnor tros lida av PMS, vilket är c:a 1/3 kvinnor (5).
PMDD innebär ett ännu mer markerat lidande på ett emotionellt plan med ännu sämre humör, ökad nedstämdhet, ångest, försämrad impulskontroll och generellt sämre mentalt mående än vid PMS (3). Siffror för hur många kvinnor som lider av PMDD varierar, men mellan 3-18% har rapporterats; som ni märker är siffrorna rätt osäkra och det handlar om inte om en bråkdels procent av kvinnor.
Man har i tidigare studier sett just minskat humör, men inte försämrat kognitivt fungerande i övrigt hos kvinnor med PMS (1). Många studier är också gjorda på relativt få antal kvinnor, d v s få i en statistisk kontext där fler kanske skulle behövas för att öka den statistiska kraften i studier och få fram signifikanta effekter (2).
En senare genomgång (2012) av studier på kvinnor både med och utan PMS visade dock att det sker små kognitiva förändringar över menstruationscykeln, både även hos friska kvinnor och hos kvinnor med PMS och att dessa förändringar är större hos kvinnor med PMS. Hur stor relevans dessa förändringar har i praktiska termer i dagligt liv är dock svårare att dra slutsatser om (3).
Most studies suggested that healthy women show small fluctuations in cognitive performance across the menstrual cycle, with low performance scores in the luteal phase for visuospatial and motor skills, attention and concentration, verbal memory, visual memory, working memory, and reaction time. Among women with PMS or PMDD, low performance scores for visuospatial and motor skills, attention and concentration, verbal memory, working memory, reaction time and impulsivity were also detected in the luteal phase.
Symptoms observed in PMS/PMDD patients showed low intensity, but greater when compared with healthy women. Evidence indicates fluctuations in cognitive performance in the different phases of the menstrual cycle in healthy and PMS women, with worse performance for women with PMS/PMDD in the luteal phase
Vid PMS och PMDD är de emotionella besvären de som i regel anses vara svårast.
It is widely agreed that the dysphoric symptoms of PMS are among the most troublesome. This is reflected in the DSM–IV diagnostic criteria, with 10 of 11 symptoms being emotional or behavioural in nature, while the 11th covers multiple physical symptoms.
(Connolly 2001)
Jag ska inte gå in djupare på pre-menstruella besvär och diagnoser av olika slag i den här artikeln, eftersom det skulle ta för lång tid och kräva ett väldigt stort antal sidor men man har fokuserat på alltifrån nivåer av könshormon, neurotransmittorer, sköldkörtelhormon, beta-endorfiner osv men man har fortfarande ingen helt klarlagt etiologi för hur pre-menstruella besvär uppkommer (5).
Dock finns det en aspekt som är intressant och som jag kommer in mer på nedan.
Vitamin b6 – pyridoxin:
Vitamin b6 (pyridoxin) är ett vattenlösligt vitamin som i sin aktiva form PLP (pyridoxalfosfat) i kroppen fungerar som essentiellt co-enzym i produktionen av serotonin och katekolaminer i nervsystemet.
I studier där man injicerat vitamin b6 i råttor har man intressant nog sett att mängderna av förstadiet till serotonin, 5-HTP, ökade oavsett serotoninnivåer vid baseline (6).
Gällande människor finns det också en mängd mer eller mindre positiva rön kring b-6 supplementering vid alla möjliga slags psykiatriska och neuropsykiatriska diagnoser med väldigt blandade resultat, något som blir snårigt då man använder olika dosering, varianter av pyridoxin (pyridoxin/PLP etc), olika populationer osv.
En litteraturgenomgång avseende vitamin b6 och depression från 2001 konkluderade dock att supplementering av b6 saknade enhetligt stöd i de studier man tittade på (7).
Det sagt vet man dock att pyridoxin är väldigt viktigt för serotoninsyntes (8) och man har sett att nivåer av den aktiva formen av vitamin b6 i blodet korrelerar negativt med depression (9, 10) hos normala människor, något som föranlett fler förslag om ett ökat antal kontrollerade studier med vitamin b6 och påverkan på humör.
Kvinnor med PMS upplever liknande emotionella besvär som deprimerade patienter rapporterar och det kan finnas något gemensamt, nämligen tryptofan-serotoninmetabolism.
Vitamin b6 och p-piller:
Man har sett att p-piller (som ökar nivåer av östrogen) kan öka mängden tryptofan-metaboliter i urinen och man har också sett en störd metabolism av vitamin b6 hos kvinnor som använder p-piller. En påverkan på tryptofan-metabolism är sannolikt starkt implikerat i många dysforiska symptom hos kvinnor som äter p-piller och med tanke på den essentiella roll vitamin b6 spelar för serotoninproduktion har man intressant nog också sett att kvinnor med brist på vitamin b6 som äter p-piller och får supplementerat vitamin b6 (40 mg/dag) får minskade symptom för depression/ångest etc (11).
Man har också hos afrikanska kvinnor som äter p-piller sett att nivåer av vitamin b6 är låga hos en del kvinnor och att lägre nivåer av b6 ökade risken för biverkningar av p-piller (12).
Användandet av p-piller har förutom sänkta nivåer av just vitamin b6 och två andra co-faktorer i serotoninsyntes; zink och c-vitamin, även kopplats till lägre nivåer av vitamin b2, folat och vitamin b12. Nivåer av vitamin K, järn och koppar har istället ökat i blodet (13).
Senare studier har också visat att äldre p-piller med högre östrogenhalt varit associerade med större bieffekter gällande t ex folat och vitamin b12 som dagens p-piller inte tycks påverka lika mycket, fastän man sett påverkan på dessa, samt även som tidigare ovan nämnda c-vitamin, zink och även magnesium och andra vitaminer och mineraler (15).
Däremot tror man att även dagens mer lågdoserade p-piller sänker nivåer av vitamin b6 (14):
In regard to vitamin B₆ , however, existing population-based data do provide evidence that current low-dose OCs may negatively impact vitamin B₆ status. The observed depression in plasma pyridoxal 5′-phosphate concentrations in OC users may reflect decreased body reserves of the vitamin…
(Wilson SM, et al. 2011)
Det är dock lite svårt att utröna orsak- och verkan – effekt alla gånger (många kvinnor på p-piller kan äta en dålig kost), men mycket tyder på att det finns en eventuell kausal påverkan, inte minst på vitamin b6 (som ändå är fokuset för den här artikeln) och man har i studier uttryckt att man bör överväga att i vården använda kosttillskott som förstahands-behandling för att få upp dessa nivåer av vitaminer och mineraler (15) hos kvinnor som äter p-piller.
Vitamin b6 och PMS:
I tidigare studier såg man att vitamin b6 (50 mg/dag, vilket anses vara en relativt säker dos) förbättrade emotionellt fungerande signifikant hos kvinnor med PMS; d v s irritabilitet, depression, trötthet etc (16).
I en studie från 2004 (De Souza et al) där man gav kvinnor 200 mg magnesium (oxid) och 50 mg vitamin b6/dag (båda cofaktorer för serotoninproduktion) både tillsammans och var för sig, i en månad, såg man en liten förbättring på humör (nervositet, humörsvängningar, irritabilitet, ångest) vid kombinerad supplementering av vitamin b6 och magnesium. Effekten var inte stor men signifikant och man påpekar i studien också att man använde en kass variant av magnesium; magnesiumoxid har jättedåligt upptag tyvärr. Dessutom nämner man att det kan krävas längre tid än en månads supplementering för att öka nivåerna i kroppen (17).
Slutligen finns det också en meta-review från 2004 (Wyatt et al) som går igenom 9 studier avseende supplementering av vitamin b6 vid PMS (18).
Sammanfattningen av den genomgången kan sägas vara att det finns en till synes positiv effekt på sammanlagda pre-menstruella symptom och pre-menstruell depression av vitamin b6, men att många studier är av dålig kvalitet och har få studiedeltagare, vilket gör det svårt att dra några exakta slutsatser. Man efterlyser mer kontrollerade studier på fler studiedeltagare.
Odds ratio relative to placebo for an improvement in overall premenstrual symptoms was 2.32 (95% confidence interval 1.95 to 2.54). Odds ratio relative to placebo for an improvement in depressive symptoms was 1.69 (1.39 to 2.06) from four trials representing 541 patients.
Conclusions are limited by the low quality of most of the trials included. Results suggest that doses of vitamin B-6 up to 100 mg/day are likely to be of benefit in treating premenstrual symptoms and premenstrual depression.
Det ska också sägas att bara en person upplevde biverkningar av sammanlagt 940 personer i studierna man gick igenom. Reversibel neuropati är annars en risk med extremt stort intag av vitamin b-6 men det förefaller inte ske om man inte äter minst flera hundra mg/dag.
Sammanfattning och slutsatser:
Jag har i den här artikeln både gett lite bakgrund till pre-menstruella symptom och störningar, samt diskuterat vitamin b6 i sagda kontext.
Att brist på vitamin b6 kan leda till sämre mentalt mående är inte särskilt provocerande med tanke på vitaminets inverkan på serotoninsyntes och en del tyder också på att användandet av p-piller i sig kan leda till minskade nivåer av vitamin b6 i blodet hos kvinnor. Alla får givetvis inte biverkningar (och inte samma eller lika svåra biverkningar) och saker som personliga förutsättningar (biokemisk makeup), stress (psykosocial, träning etc) och kosthållning spelar sannolikt också in vid sidan om att p-piller faktiskt tycks kunna sänka vitamin b6 på egen hand.
Det tycks finnas en effekt av vitamin b6 även vid PMS och man har sett positiv effekt på pre-menstruella symptom (både ”emotionella” och ”kroppsliga”; det är egentligen i princip samma sak men ja) av vitamin b-6 supplementering men många studier är som sagt av halvdan kvalitet och sammanlagda antalet studiedeltagare är inte jättemånga.
Dessutom undrar jag om man inte använder onödigt höga doser vitamin b6; 100 mg/dag känns att ta i fastän det förmodligen är helt ofarligt för de flesta. Som kuriosa kan jag berätta att jag i yngre år experimenterade med vitamin b6 innan läggdags då det ger intressanta effekter på drömmar, som i galna drömmar. Good times.
Något som ofta också anges som vanlig ”bi”-verkning (tolkningsfråga) hos kosttillskott som ZMA som innehåller magnesium, vitamin b6 och zink (samtliga inblandade i serotoninsyntes, om ni minns). Det finns också direkta rön om att vitamin b6 kan öka olika aspekter av drömmande: ”measures on vividness, bizarreness, emotionality, and color”, något man tror har att göra med effekt av vitamin b6 avseende tryptofan och serotonin.
Jag tror nog att en del personer kan få positiva effekter av vitamin b6 (och kanske kombinerat med magnesium) på pre-menstruella symptom (kanske extra tydligt vid PMS om vi ser till evidensen.
Även om man inte har regelrätt PMS kan det kanske vara intressant att prova att supplementera med vitamin b6 i lägre doser om man kontinuerligt mår (kanske särskilt emotionellt) dåligt varje månad, men enligt försiktighetsprincipen tror jag att det kan vara bra att testa max 50 mg/dag i så fall och varför inte ännu lägre. Man kanske får en positiv effekt redan vid mindre doser; det är inget som säger att doserna som använts skulle behövas. Man kan prova 10 mg, 20 mg osv. Det är låga nivåer och anses vara ofarliga. Men jag rekommenderar ingen att äta mer än 50 mg/dag, i så fall i samråd med läkare etc.
Kanske även ett tillskott av magnesium, på upp till 300 mg/dag. Här pratar vi helt ofarliga nivåer (RDI är kring 350 mg). I så fall ska man undvika magnesiumoxid och prova magnesiumcitrat, -laktat, -glycinat- taurinate istället, då de sistnämnda har mycket bättre upptag.
Man gör såklart alltid som man vill.
Jag har i den här artikeln undersökt en koppling mellan vitamin b6, p-piller och PMS och eventuellt hittat en liten faktor man kan påverka själv och kanske uppleva en relevant skillnad i mående.
Det var allt för idag. Må väl.
Referenser:
1) Rapkin, AJ et al. Mood and cognitive style in premenstrual syndrome. Obstetrics and gynecology 1989.
2) Morgan, M et al. Cognitive functioning in premenstrual syndrome. Obstetrics and gynecology 1996.
3) Goncalves, E et al. Neuropsychological performance and menstrual cycle: a literature review. Trends in psychiatry and psychotherapy 2012.
4) http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=7334
5) Connolly M. Premenstrual syndrome: an update on definitions, diagnosis and management. 2001
6) Calderon-Guzman D. Pyridoxine, regardless of serotonin levels, increases production of 5-hydroxytryptophan in rat brain. Archives of medical research 2004.
7) Ieila-Williams A, et al The role for vitamin B-6 as treatment for depression: a systematic review. Family practice 2005.
8) Shabbir F, et al. Effect of diet on serotonergic neurotransmission in depression. Neurochemistry international 2013.
9) Hvas A-M, et al. Vitamin B6 Level Is Associated with Symptoms of Depression. Psychotherapy and psychosomatics 2004.
10) Nanri A, et al. Serum pyridoxal concentrations and depressive symptoms among Japanese adults: results from a prospective study. European journal of clinical nutrition 2013.
11) Bermond, P. Therapy of side effects of oral contraceptive agents with vitamin B6. Acta vitaminologica et enzymologica 1982.
12) Salih, EY et al. The effect of oral contraceptives on the apparent vitamin B6 status in some Sudanese women. British journal of nutrition 1986.
13) Webb, JL. Nutritional effects of oral contraceptive use: a review. The journal of reproductive medicine 1980.
14) SM, Wilson et al. Oral contraceptive use: impact on folate, vitamin B₆, and vitamin B₁₂ status. Nutrition reviews 2011.
15) Palmery, M et al. Oral contraceptives and changes in nutritional requirements. European review for medical and pharmacological sciences 2013.
16) Doll, H et al. Pyridoxine (vitamin b6) and the premenstrual syndrome: a randomised crossover trial. Journal of the royal college of general practitioners 1989.
17) De Souza, MC et al. A Synergistic Effect of a Daily Supplement for 1 Month of 200 mg Magnesium plus 50 mg Vitamin B6 for the Relief of Anxiety-Related Premenstrual Symptoms: A Randomized, Double-Blind, Crossover Study. Journal of women’s health & gender-based medicine 2000.
18) Wyatt, KM et al. Efficacy of vitamin B-6 in the treatment of premenstrual syndrome:systematic review 1999.
Träning och nutrition 