Högt proteinintag – farligt?


(Obs: Vet du med dig att du är lat, så kan du hoppa ner direkt till slutet av artikeln och läsa en sammanfattning på fem rader)

Idag tänkte jag skriva ett lite kortare inlägg om en ny översiktsstudie jag såg som handlar om det kära gamla ämnet proteinintag och njurfunktion, vilket är lite av en klassiker vid det här laget särskilt i träningssammanhang, med tanke på att många tränande personer äter relativt stora mängder protein.

Studien: High-protein diets and renal health

Det är en dansk studie av ett gäng läkare som gör gällande att höga proteinintag i sig inte har några särskilda fördelar och istället kanske kan ha nackdelar för befolkningen i stort. Våra proteinbehov är inte särskilt stora egentligen, utan är satta till ~0,8 gram/kg kroppsvikt – en gräns satt för att undvika brist. Det kan dock av olika anledningar kanske vara mer optimalt att äta lite mer protein än så för allmän hälsa, kring 1-1,5 gram/kg kroppsvikt. Oavsett vilket blir det inga särskilt stora mängder utan något som folk ganska lätt kommer upp i även med vanlig kost.

Vid viktnedgång är saken dock en annan och ett högre proteinintag är en bra idé för att bespara muskelmassa och tappa företrädesvis kroppsfett.

Studien argumenterar för tre olika potentiella problem med en högproteinkost:

1) En ökad mängd blod som filtreras i njurarna. Det ökar blodtrycket i njurarna och kan leda till njursjukdom

2) Ett ökat saltintag från framförallt kött- och mjölkprodukter. Salt kan öka blodtrycket, vilket är en stor riskfaktor för njursjukdom.

3) Försurning. Försurning kan leda till en ökad risk för njurstenar, vilket kan leda till njurskada.

Jag tänkte diskutera dessa punkter nedan och slutligen ge lite avslutande kommentarer.

Mina svar:

1) Mycket tyder på att en ökad mängd blod som filtreras i njurarna vid högre proteinintag är en naturlig förändring när kraven på kroppen förändras (1). Även fysiologiska förändringar som graviditet hos kvinnor ökar blodgenomströmningen i njurarna markant, något som sedan minskar efter graviditeten igen.

Det finns inte heller bevis för att något högre proteinintag än de gängse är kopplat till njursjukdom hos idrottare (2). I en studie studerade man också väldigt höga proteinintag (2,8 gram/kg kroppsvikt/dag) hos bodybuilders och andra vältränade atleter under sju dagar och såg ingen direkt negativ effekt på njurfunktion (3). Officiella rekommendationer för tränande personer har satts någonstans kring ~1,3 -2,0 gram protein/kg/dag (4, 5) med ännu något högre siffror vid viktnedgång (”deff”) (6).

Övre rekommenderat dagligt intag har i en studie satts till kring 2-2,5 gram/kg/dag, fastän ett teoretiskt max kan ligga långt högre, 4-5 gram/kg/dag (7).

Jag är sammantaget väldigt tveksam till att just en ökad blodfiltrering är något stort problem i sammanhanget. Dock vet vi inte nödvändigtvis hur det ser ut med extremt höga proteinintag under längre tid.

2) Vad gäller salt och blodtryck finns det ett rätt tydligt samband men det verkar vara särskilt kopplat till en del faktorer såsom befintligt högt blodtryck, ras (svarta människor troligtvis känsligare), befintlig njursjukdom, hög ålder och sekundära sjukdomar som diabetes etc (8, 9).

Vad gäller intag av större mängder salt finns det dock rätt tydliga rön om att en överdriven saltkonsumtion är dåligt för oss på olika sätt – det kan sannolikt öka risken för hjärt-kärlsjukdom oavsett påverkan på blodtryck (8)- men vi är som sagt olika känsliga för effekten på blodtryck (11). Det är också viktigt att poängtera att kosten som helhet är en viktig faktor för att ha ett bra blodtryck.

Det finns också en tydlig koppling mellan högt blodtryck, sjukdomar som diabetes och njursjukdom (12) och det är ingen nyhet att ett hälsosamt blodtryck är något att eftersträva.

Ser vi till kost kan en del produkter rika på protein innehålla mycket salt, t ex mjölk och ost samt processade köttprodukter, vilket alltså pekar på möjlig riskökning avseende salt och blodtryck, men inte direkt för protein då alla proteinkällor inte innehåller mycket salt.

Sammantaget kan salt vara ett problem, förmodligen särskilt vid stora intag och hos vissa populationer.

3) Man har i en studie sett att en kost med mycket protein och lägre mängd kolhydrater ökar försurning (sänker PH-värde) i kroppen, vilket via olika mekanismer kanske kan öka risken för njurstenar (13). Ingen i studien fick dock njurstenar och försurningen accentuerades troligtvis också av en extrem lågkolhydratskost vilket i sig kan öka försurning via produktion av ketosyror (1)

Dessutom kan en lågkolhydratskost innehålla låga mängder frukt och grönt och dessa matgrupper minskar istället försurning och ökar PH-värdet i en mer basisk riktning. I regel gillar kroppen ett jämnt och balanserat PH (14). Kostrelaterade aspekter av försurning är alltså inte bara ett resultat av proteinintag utan ett resultat av en sammantagen kost. I en studie såg man också att människor med mest sur miljö i njurarna hade en större statistisk risk att drabbas njurstenar och att just faktorer som en ökad mängd grönsaker minskade risken (15).

Vidare tyder mycket på att det finns faktorer utöver själva kosten som är viktiga för uppkomsten av njurstenar, såsom olika sjukdomar och överlag finns det dåligt med bevis för att proteinintag i sig skulle vara kausal orsak till njurstenar (1). Även individuella skillnader spelar sannolikt också in.

Det finns vidare rön om att njurstenar är kopplat till njursjukdom (16,17).

Sammantaget kan syra-bas-balansen sannolikt vara relevant för risken att utveckla njurstenar, men inte proteinintag i sig vilket innebär att protein i sig förmodligen inte orsakar njurstenar utan det påverkas istället huvudsakligen av den sammantagna kosten. Ett bra tips är dock att äta mer frukt och grönt om man äter mer protein.

Sammanfattning:

Jag tycker att översiktsartikeln var ganska spekulativ och lutade sig dessutom mot ganska mycket djurstudier och observationsstudier, vilket givetvis kanske är svårt att inte göra om det inte finns mer kontrollerade studier att tillgå. Det är ju som så att vår kunskap om kroppen är långa vägar från att vara fulländad och att vi ständigt lär oss mer.

Dessutom tycker jag att abstraktet är väldigt missvisande i ljuset av de ”bevis” man försöker lyfta upp och i artikeln lägger man sig också an med en lite mer ”reflekterande” ton istället för att hävda att högprotein-dieter direkt är farliga.

Man skriver i abstraktet på ämnet vidare:

As described in the present review, there is a reason to be concerned about adverse effects of such dietsMarckmann P et al 2014

Det vet jag faktiskt inte alls om jag tycker.

De ”bevis” man lyfter upp är väldigt indirekta och ger i min mening och i litteraturen inget stöd för att proteinintag direkt ökar risken för njursjukdom. Däremot kan faktorer som ett ökat blodtryck och njurstenar sannolikt öka risken. Man måste hålla isär saker och felet man gör är återkommande så kallade ”leaps of faith” för kopplingen proteinintag och njursjukdom, när det i själva verket är faktorer som ett högt saltintag och/eller en sur miljö i kroppen som framstår som mer relevanta orsaker – och dessa är relaterade till proteinintag – men orsakas inte isolerat av protein i sig i det stora hela.

Även saltintag och en sur kroppslig miljö är troligtvis inte heller direkta orsaker till njursjukdom utan påverkar alltså riskökningen via eventuella följdsjukdomar som högt blodtryck och njurstenar.

Enormt stora proteinintag däremot kanske är dåligt för njurarna på sikt och jag rekommenderar egentligen ingen att äta mer än 2 gram protein/kg kroppsvikt/dag och uppåt kring 2,5 gram/kg/dag vid deff. Mest för att det är onödigt mycket protein, är dyrt och troligtvis inte ger något extra. Det är vad man gör på gymmet som är viktigast, inte hur mycket kvarg man äter.

Ett intressant problem i sammanhanget är dock att det de facto kan vara svårt att hålla nere det totala proteinintaget om man t ex vill gå upp i vikt och således äter ett kaloriöverskott. Äter man riktig, oprocessad mat så är det alltså snarare tvärtom svårt att äta mindre än två gram/kg/kroppsvikt.

Oavsett vilket tycker jag att det finns dåligt stöd för att högproteinkost skulle öka risken för njursjukdom om man äter en blandad kost, med frukt och grönt, håller koll på saltintaget samt inte har underliggande sjukdomar. Det sagt finns det som sagt ingen poäng i att överdosera sitt proteinintag.

Däremot är jag med på att människor som inte tränar, inte heller får ut något av att äta stora mängder protein men det gör nog inte särskilt många regelbundet, om vi talar uppåt 2 gram/kg/dag.

Man skriver i studien slutligen att ett proteinintag som utgör över 25E% av kosten eller kring drygt 2 gram/kg/dag vid viktbalans kanske kan vara farligt på sikt. Det är bara det att det alltså fortfarande inte finns några direkta bevis för det.

Man kan också fundera kring om tränande personer hanterar väldigt höga proteinintag bättre p g a en högre protein- och energiomsättning.

För lång artikel – orkade inte läsa (FLA – OIL):

Fortfarande finns det dåligt med bevis för att ett högt proteinintag i sig skulle vara farligt, så länge du äter en bra och blandad kost. Ät gärna också en rekommendabel mängd frukt och grönt och ta det lungt med saltet. Undvik också att bli fet och rör på dig regelbundet. Det sagt är det onödigt att äta för mycket protein. Satsa mer krut på gymmet.

Annonser

2 responses to “Högt proteinintag – farligt?

  1. Pingback: En högproteinkost ger bättre humör på diet | Träning och nutrition·

  2. Pingback: Makronutrientbehov för atleter – med särskilt fokus på protein | Träning och nutrition·

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s