En ny studie om fasta, humör och depression.


Idag fick jag skickat till mig en ny studie i mailen och tycker att den är så pass intressant att jag tänkte skriva lite om den.

Studien ifråga är:

Efficacy of fasting and calorie restriction (FCR) on mood and depression among ageing men.

Studieupplägg:Studiens syfte var att under 3 månader jämföra daglig kalorirestriktion + två dagar/vecka fasta (förkortat FCR) med en kontrollgrupp som levde som vanligt under tre månader och undersöka effekter på humör och depression. Fastan bestod av muslimsk sunni-fasta, med Måndag och Torsdag som fastedagar, från när solen går upp tills solen går ner; d v s man fastar under dygnets ljusa timmar, vilket ofta klockar in på kring 14 h. Fastan är en påbjuden sådan som dock är icke-obligatorisk och således frivillig och passar bra att studera utanför den för muslimer heliga månaden, Ramadan, som påbjuder obligatorisk fasta för troende muslimer.

Samma forskargrupp hade även tidigare gjort en studie med nästintill identiskt upplägg, men där man inte mätt effekter på humör lika tydligt och eftersom man sett gynnsamma effekter på kroppsvikt och olika mentala aspekter så ville man nu göra en ny studie med mer tydlig fokus på just humör och även som tidigare depression.

Testdeltagarna bestod av 32 st friska män (malajer; etnisk folkgrupp i sydostasien) med en medelålder på 59.7±6.3 år och BMI på26.7±2.2 kg/m2. En anledning att man studerade just lite äldre män är att många mäns testosteronnivåer, vitalitet, minne, sexuell funktion etc tenderar att minska kring 50 år och framåt. Givetvis med stora individuella skillnader. Testdeltagarna randomiserades sedan till antingen FCR eller kontrollgrupp (som skulle leva som vanligt).

FCR-gruppen minskade sitt dagliga kcal-intag med 300-500 kcal, kombinerat med två dagar fasta per vecka, Måndag och Torsdag. Studien pågick under 3 månaders tid. Man använde sig i studien av enkäter där deltagarna på ett kvalitativt sätt skulle fylla i vad de ätit under perioden. Det förekom alltså ingen exakt vägning och kontroll av matintag, som istället är vanligare vid kortare interventionsstudier. Dessa enkäter har dock visat på hyffsad validitet jämfört med mer kontrollerade varianter, när det gäller att samla in information om matvanor, särskilt på gruppnivå.

Man gjorde olika mätningar vid baseline (studiens början), efter 6 och efter 12 veckor (3 månader). För mätning av kroppskomposition användes bioimpedans (en Tanita-våg; BC – 418). Man kan säga att det är ett bättre sätt att mäta förändringar av kroppsfett än ett sätt att få fram absoluta värden. Vilket ändå givetvis är en del värt. Men många mätmetoder för kroppskomposition är relativt inexakta när det kommer till kritan.

Deltagarna fick också fylla i enkäter som mäter humör och depression, bland annat klassikerna POMS (Profile of mood states) och Beck Depression Inventory (II) som har god validitet och använts i många tidigare studier. Man använde sig även av lite mer specifika skalor där man mätte depression hos åldrande personer (Geriatric depression scale, GDS).

Som ett sätt att kontrollera hur väl studiedeltagarna i fråga följde de instruktioner man givit dem, gav man dem även enkäter att fylla i för hur de ätit de senaste tre dagarna och man skulle även uppge hur länge man fastat osv. Man ringde också studiedeltagarna en gång i veckan för att kolla hur det gått och även familjemedlemmar tillfrågades om testdeltagarna ifråga ätit. Här ska det minsann inte fuskas.

Resultat:

* Man fann signifikanta skillnader mellan de båda grupperna för spändhet (tension), ilska (anger), vigör (vigor), förvirring (confusion) och sammanlagd poäng för dåligt humör (TMD; total mood disturbance), där FCR-gruppen på gruppnivå hade lägre poäng på ovanstående variabler jämfört med kontrollgruppen (p<0.05).

*Man såg ingen skillnad i depression mellan grupperna, vare sig med Beck-skalan eller GDS.

*Kroppsvikt (-3,8%), BMI (-3,7%) och kroppsfett (-5,7%) minskade samtliga i FCR-gruppen jämfört med kontrollgruppen.

*Matintaget skilde sig tydligt åt mellan grupperna, där energiintaget var signifikant mindre för FCR-gruppen (p<0.05):

FCR-gruppen åt 1666±254 kcal/dag (baseline), 1357±304 kcal/dag (6 veckor) och 1494 kcal±299 kcal/dag (12 veckor).

Kontrollgruppen åt 1788±374 kcal/dag (baseline), 1723±280 kcal/dag (6 veckor) och 1955±205 kcal/dag (12 veckor).

FCR-gruppen (baseline ~220 g/dag > 12 veckor ~180 g/dag) åt också mindre kolhydrater än kontrollgruppen (~240 g/dag genom studien) och intaget minskade signifikant inom FCR-gruppen från början till slutet av studien (p<0.05).

Protein- och fettintaget var sammantaget lägre i FCR-gruppen jämfört med kontrollgruppen (p<0.05). Vilket givetvis speglar det sammantaget lägre energiintaget. Alla kontroller man hade för testdeltagarnas compliance visade också att de följt studieupplägget. Så exakt man nu kan mäta det.

Sammanfattningsvis upplevde FCR-gruppen positiva effekter på humör, men inte depression, jämfört med kontrollgruppen.

Mina reflektioner:

Det är intressant att valt att studera en relativt modest applikation av fasta; 2 dagars kort fasta per vecka med en lika modest kalorirestriktion. Notera för övrigt att malaj-männen i genomsnitt är mindre till växten än vi är, vilket gör deras totala energiförbrukning lägre. Därav de till synes låga siffrorna för matintag, som inte är så låga med detta i åtanke.

Man kan fundera på om och vilka skillnader som finns mellan att fasta dagtid, under dygnets ljusa timmar och att fasta från t ex kväll till lunch nästa dag. En fastelängd som torde vara rätt likadan. Att matintag ochfasta påverkar leptin vet vi och och i en studie började leptin börjar sjunka efter kring 12 timmars fasta och nådde sitt lägsta värde kring 36 timmar och överhuvudtaget har man sett att leptin sjunker mer med längre fasta. Dessutom åker nivåerna av leptin snabbt upp igen när vi väl äter.

Leptin är också intimt kopplat till när man äter och leptin uppvisar variationer under dygnet med en topp (zenith) och en dal (nadir). Studier har visat att nivåerna av leptin ställer om sig snabbt beroende på vårt ätmönster och när man skjuter fram dagens alla måltider så att man essentiellt hoppar över frukost och äter från lunch och framåt, ökar också leptin dagtid och når istället sin nadir sen eftermiddag/kväll. Med tanke på att leptin har effekter på sikt när det gäller att minska hunger, är det intressant att man genom att förskjuta dagens energiintag framåt, utan att ändra antalet måltider eller tiden mellan måltiderna, kan öka mängden leptin under dagtid. Något som alltså torde göra oss mindre hungriga under dagen.

Leptin påverkas också mest av kolhydrater i kosten och att förlägga majoriteten av dessa på kvällen kan teoretiskt sett göra oss mindre hungriga under dagtid, som vi såg t ex i studien på överviktiga israeliska poliser där nadir för leptin försköts till senare under dagen hos testdeltagarna.

Med tanke på att testdeltagarna i studien ifråga sannolikt åt en hel del av sitt dagliga intag av kolhydrater och mat överhuvudtaget på kvällen, är effekten på leptin intressant. Jag skulle dock gärna sett en redogörelse för hur kostintaget såg ut för morgon och kvälls-måltiderna på fastedagarna.  Nu undersökte man ju inte mättnad i studien men jag tror att fasta och att skjuta fram majoriteten av det dagliga matintaget (kanske framförallt kolhydrater) tills senare på dagen/kvällen kan underlätta mättnad över dygnet, t ex genom effekter på leptin som jag diskuterat ovan och även genom ett jämnare blodsocker, samt en del andra faktorer. Jag ska diskutera det hela mer i detalj i en kommande artikel.

Det var en liten parentes om leptin, tillbaks till huvudämnet:

Testdeltagarna i FCR-gruppen upplevde också en ökad vigör och författarna påpekar i diskussionsdelen att fasta kan ha effekter på nivåer av serotonin, endorfiner, endocannabinoider etc, något man sett t ex vid modifierad fasta (essentiellt vlcd, 200-500 kcal/dag, 1-3 veckor). Det känns dock onekligen som lite av en stretch att jämföra varianten av religiös fasta under två dagar i veckan, med minimalt kaloriintag alla dagar i veckan, men fasta har förmodligen intressanta effekter på hjärnan hur som helst.

En confounder i sammanhanget kan givetvis vara att man utförde fasta i en religiös kontext och att det i sig kan påverka humör, sinnesstämning, depression etc. Man kanske helt enkelt mår bättre för att man känner sig som en bättre muslim i det här fallet eller att det i alla fall spelar in till viss grad.

Andra saker man inte tar upp i studien men som kan tänkas spela in, är att fasta minskar inflammatorisk signalering i kroppen vilket också kan tänkas ha effekter på humör och depression då man tror att pro-inflammatoriska cytokiner bidrar till utvecklingen av depression. Inflammatorisk signalering påverkar alltifrån neurotransmittorer och neuropeptider till protein som BDNF och är således högst involverade i mental och kognitiv hälsa. Det är något man också ser vid övervikt och visar alltså på en sannolik koppling mellan vikt (fettvävnad för att vara exakt) och psykisk hälsa som handlar om någonting helt annat än att man bara inte tycker om sin kropp t ex. Vår fettvävnad är nämligen inte livlös utan producerar både pro- och anti-inflammatoriska cytokiner/adipokiner etc (signaleringsmolekyler som fungerar som budbärare mellan celler) och en större fettväv ger mer av dessa signaleringsmolekyler, som i sin tur påverkar hela organismen.

Sammanfattningsvis är fasta och kalorirestriktion hur som helst intressant för både kropp och knopp och som vanligt behövs mer studier på området.

Tillägg: Studien var nerplockad, men är nu publicerad igen utan förändringar vad jag kan se. Slutet gott, allting gott.

Annonser

2 responses to “En ny studie om fasta, humör och depression.

  1. vore nice om du kunde tagga dina artiklar så att det blir kategorier..jag älskar din blogg ändå men det skulle va lättare att hitta vad jag letar efter om du kategoriserade artiklarna(antar att det går i wordpress). 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s