En ny studie som jämför vassleprotein med kolhydratsdryck till frukost.


En ny studie har dykt upp, där man jämför en frukost bestående av antingen vassleprotein eller kolhydrat och vilka effekter det har på kognitiv arbetstolerans.

Breakfast high in whey protein or carbohydrates improves coping with workload in healthy subjects.

10 friska personer (3 män, 7 kvinnor), 26 år gamla i genomsnitt och med normalt BMI fick delta i en cross-overstudie där de under olika dagar fick turas om att dricka en frukostdryck bestående av:

* 21 gram vassleprotein

* 21 gram maltodextrin

* kontrolldryck bestående av fruktjuicekoncentrat med sötningsmedel

Vassleproteinet och maltodextrinet blandades dessutom med 500 ml fruktjuice (från finska Valio) och den sammanlagda näringsammansättningen såg ut som följer:

* Vassledrycken: ~310 kcal (Kolhydrater: 55, Protein: 21, Fett: 0)

* Maltodextrindrycken: ~310 kcal (Kolhydrater: 76, varav 55 gram från fruktjuice och 21 gram från maltodextrin.

* Kontrolldrycken: ~16 kcal (4 gram kolhydrater)

Deltagarna fick alltså allesammans dricka de olika dryckerna under olika dagar, separerade med en washout-period på minst 7 dagar (en säkerhetsmarginal för att undvika att eventuella effekter av den tidigare drycken skulle inverka på nästföljande dryck-försök för respektive individ). Poängen med en så kallad cross-overstudie är just att studiedeltagarna agerar kontroll åt sig själva och således kan man få mer statistisk kraft i en studie med färre deltagare. Samma deltagare utgjorde alltså deltagarna i samtliga grupper, men under olika dagar.

Sedan följde en mängd kognitiva tester och blodprov för att utröna effekten av kostmodifieringen på mental arbetsförmåga och kroppslig stress vid olika stressande kognitiva tester.

Resultat:

* Kvoten Trp:LNAA i plasma (blodet) ökade med 30% i både vassle- och kolhydratsgruppen, jämfört med kontrollgruppen.

* Vassle- och kolhydratsgruppen upplevde en mindre ökning av pulsen jämfört med kontrollgruppen (vasslegruppen: 2,7 fler slag/minut, kolhydratsgruppen: 1,9 fler slag/minut och kontrollgruppen: 7,2 fler slag/minut), vid kognitiva tester.

* Kolhydratsdrycken minskade subjektivt upplevd sömnighet jämfört med kontrolldrycken.

* Vassle-gruppen rapporterade också högre upplevt välmående jämfört med kontrollgruppen.

* Man såg ingen skillnad i kognitiv prestation mellan grupperna.

Mina reflektioner:

Det är alltid intressant med studier som studerar effekten av kosten på vårt beteende och arbetsförmåga. Det har gjorts en del tidigare studier på kostmodifieringar vid krävande och stressiga förhållanden, både hos personer som kategoriserat sig som lätt-stressade och personer som angett att de inte blir stressade lika lätt och man har sett positiva effekter av kostmodifieringar som haft som syfte att öka just Trp:LNAA-kvoten. Särskilt lätt-stressade personer har också uppvisat positiva effekter av vassleprotein på upplevd stress. Det är också vidare ganska rimligt att en person som inte är lika stressad inte upplever lika positiva effekter på stress av vassle; de är trots allt mindre stressade till att börja med.

Jag har skrivit mycket mer ingående om aminosyror och hur vi syntetiserar neurotransmittorer här, men kortfattat så har både vassleprotein och kolhydrater effekter på 5-HT (serotonin)-syntes:

Vassle innehåller väldigt tryptofanrika proteinfraktioner (som alfa-laktalbumin), vilket gör det till ett annorlunda protein jämfört med många andra proteinkällor. Bara det i sig ökar kvoten Trp:LNAA i blodet. Dessutom är det markerat insulinogent, vilket är A och O för att tryptofan ska kunna skickas upp till neuroner i hjärnan (CNS) för serotoninsyntes in vivo. Den högre Trp:LNAA-kvoten och insulinhöjningen som sker efter intaget av vassleprotein skickar BCAA och andra LNAA till musklerna för att metaboliseras som bränsle, vilket medför att tryptofan blir ensamt kvar i blodet och lätt får tillgång för upptag till hjärnan via LNAA-transportören på blod-hjärnbarriären (ett ”skydd” mellan det gängse blodomloppet och CNS).

Kolhydrater har p g a sin effekt på insulinutsöndring således liknande effekt på tryptofanupptag till hjärnan; tryptofan blir kvar i blodet (medan övriga LNAA tas upp i muskulatur) och tas upp till hjärnans neuroner för serotoninsyntes. Som en fotnot tenderar ett intag av övriga proteinkällor (förutom vassle) att öka upptaget av tyrosin/(fenylalanin) till hjärnan istället för syntes av katekolaminer (dopamin > noradrenalin > adrenalin), via en högre Tyr:LNAA-kvot. Men det handlar om mängder/kontext och äter man mycket kolhydrater tillsammans med protein i en måltid, kan insulinproduktionen ge tryptofan ett större utrymme att verka som jag skrivit om ovan. Det handlar alltså om mängden protein och mängden kolhydrater i en måltid och i slutändan om hur stor den akuta insulinutsöndringen är; desto mindre insulinutsöndring desto mer katekolaminsyntes och mindre serotoninsyntes och vice versa.

Tillbaks till studien i fråga, så förefaller det vidare också som att mindre blodsockerfluktuationer är gynnsamt för kognitiv verksamhet; det stimulerar sannolikt hunger mindre, ger mindre påverkan på trötthet osv. En studie på skolbarn som fick äta antingen en frukost med lågt GI eller högt GI, visade för övrigt på signifikant mindre försämring av koncentration/uppmärksamhet och minnesförmåga för lågt GI jämfört med högt GI hos skolbarnen, under morgon och förmiddag.

I studien blandades dryckerna med juice (som i regel har högt fruktosinnehåll; man har dock inte skrivit ut exakt näringsvärde för juicen i studien av någon outgrundlig anledning). Fruktos är speciellt då det inte stimulerar insulinutsöndring från bukspottskörteln och således inte påverkar tryptofan-metabolism, förutom om man lider av fruktos-malabsorption, eftersom stora mängder fruktos i tarmen i det fallet kan störa tryptofanupptag. Fruktosinnehållet i fruktjuicen påverkade alltså rimligen inte studiedryckernas effekt nämnvärt hos dessa friska studiedeltagare. Jag kan ändå tycka att det var väldigt onödigt att blanda in fruktjuice i ekvationen; man hade kunnat ha endast vassleprotein och maltodextrin smaksatt på något sätt.

En pulsökning beror i en stress-situation på en aktivering av den sympatiska delen av det autonoma nervsystemet (ANS). Det autonoma nervsystemet återfinns mer specifikt i medulla oblongata i hjärnstammen; ett område som styr många automatiska funktioner som puls, andning, pupillstorlek, nysningar, sväljfunktion, reflexmässig hosta etc.

Hur som helst så upplevde både vassle- och kolhydratsgruppen en mindre ökning av pulsen vid de stressande testerna, jämfört med kontrollgruppen. Effekterna beror sannolikt till stor del på just en ökad serotoninsyntes, som verkar lugnande på oss via en olika mekanismer. Serotoninreceptorer återfinns för övrigt även i medulla oblongata.

Slutligen såg man ingen skillnad mellan de olika grupperna i de kognitiva tester man gjorde i studien. Förmodligen är mängderna protein och kolhydrater för små för att ge uttalade effekter i den här studien; man har nämligen tidigare sett att mer protein i kosten t ex ökar reaktionssnabbhet; som ett resultat av ökad katekolaminsyntes och det kan ju såklart påverka resultatet i kognitiva tester av en viss typ. En kost med ”balanserad” mängd protein/kolhydrater och proteinrika måltider förefaller också kunna påverka kognitiv prestation bättre än kolhydratsrika måltider, p g a mindre fluktuationer i blodsocker. Som exempel ser man ett jämnt blodsocker vid både LCHF och fasta, vilket är klart intressant i sammanhanget.

Det finns mer att skriva om på ämnet och något som jag tänkte skriva mer om i nästa artikel är just om olika sorters frukost och effekter på kognitiva funktioner, humör osv. Med tanke på att vi ovan såg att skolbarnen som fick en lågt GI-frukost koncentrerade sig bättre och hade bättre minnesfunktion än barn som fick en frukost med högt GI, ligger det inte långt borta att spekulera i hur en frukost utan kolhydrat, eller t o m att inte äta någon frukost (fasta) påverkar dessa områden.

Det är ju såklart också potentiellt av stort intresse för alla människor som studerar och/eller vill kunna koncentrera sig bättre på jobbet, att förstå kopplingen mellan vad vi äter och hur vi presterar kognitivt. Det är också något jag tagit till vara på och delvis implementerat i mitt upplägg Den Fantastiska Bulken på vilodagar, då man inte äter kolhydrater innan kvällstid; koncentration och fokus dagtid, avslappning kvällstid. Så lyder mitt resonemang.

Det finns en hel del forskning på området och det är alltså något jag tänkte gå igenom i nästkommande artikel.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s