IGF-1, kalorirestriktion och cancer.


Jag har haft mycket att göra på sistone och inte uppdaterat bloggen, då det tar ett tag att leta referenser och skriva ett vettigt inlägg. Nu tänkte jag dock bjuda på lite blandat filosoferande kring vad som helst som jag tänker på för tillfället. Håll till godo:

Kolhydratsrestriktion tycks hämma cancertillväxt och svälta ut cancerceller. Varför? Cancerceller behöver en konstant tillgång av glukos för att frodas. Att äta en typisk västerländsk kost med mycket kolhydrater kan direkt göra att tumörceller delar sig och att cancern växer, via insulin-IGF-1. Ketogena dieter och dieter överhuvudtaget med låg mängd kolhydrater har visat sig inihibera celldelning hos tumörceller i provsrörsförsök och hos råttor. Orsaken är att tumörceller inte kan tillgodogöra sig ketonkroppar för sina energibehov.

Det är i sig inget nytt men en intressant översiktsartikel för den nyfikne är den här:

Is there a role for carbohydrate restriction in the treatment and prevention of cancer?

 
Vad är IGF-1? (snabbkurs):
IGF-1 är ett anabolt hormon som syntetiseras huvudsakligen av levern, som ett resultat av att GH (tillväxthormon) stimulerar levern. IGF-1 stimulerar i sin tur via blodet systemisk tillväxt och har effekter på nästan alla celltyper i kroppen; alltifrån skelettmuskulatur till njurar och lungor. Det kan också syntetiseras i skelettmuskulatur (en variant av IGF kallad MGF (mechano-growth factor). IGF-1 är bundet till olika bindningsprotein och därför varierar mängden fritt IGF-1 i blodet. Hormonet binder huvudsakligen till en receptor vid namn insulin-like growth factor 1 receptor eller IGF1R och i mycket mindre grad till insulinreceptorn. IGF-1 stimulerar Akt och vidare mTOR, vilket resulterar i anabolism av vävnad. Produktionen av IGF-1 är högst under puberteten och klingar sedan av under livet. Att i vuxen ålder kroniskt stimulera IGF-1 förefaller alltså bidra till cancerutveckling, då IGF-1 styr celldelning och tillväxt; vid varje celldelning kan något potentiellt gå snett och så småningom kan cancer utvecklas.

Det ska också nämnas att dietärt proteinintag är en viktig faktor som påverkar mängden IGF-1 i blodet. Två studier på kalorirestriktion över lång tid (1 och 6 år) visade att kalorirestriktion i sig inte minskade mängden IGF-1 (kan bero på hur kosten såg ut också), men att minska proteinintaget från 1,67 g / kg kroppsvikt till 0,95 g / kg kroppsvikt, minskade mängden IGF-1 signifikant. Hur den mängden står sig mot ännu högre mängder protein är svårt att säga. Men mindre protein i kosten ger hur som helst mindre IGF-1:

Long-term effects of calorie or protein restriction on serum IGF-1 and IGFBP-3 concentration in humans.

PS. Jag har mycket mer att skriva på ämnet, men det får bli en annan dag.
Annonser

One response to “IGF-1, kalorirestriktion och cancer.

  1. Pingback: IGF-1, hälsa och hur man kan påverka nivåerna av IGF-1. | Träning och nutrition·

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s