Blandat filosoferande


Jag tänkte mest uppdatera bloggen lite kort och säga att del tre i min mini-serie om hjärna, hormoner och neurotransmittorer kommer att läggas ut relativt snart på bloggen. Det kommer att handla om bland annat BDNF och andra positiva aspekter av träning på hjärnan (framförallt konditionsträning) utöver de kroppsliga effekterna på hjärta, kärl och lungor.

Eftersom jag inte har något annat vettigt att säga, tänkte jag mest ta till orda lite om saker jag tänker på för tillfället. Det blir inte en massa källhänvisningar men hugade får gärna söka loss efter studier på t ex pubmed:

1) Kosten påverkar vår kognition och syntetisering av neurotransmittorer i väldigt hög utsträckning och garanterat mer än gemene person känner till. Man går till läkaren och får SSRI-mediciner utskrivna och tror att serotonin är något syntetiskt ämne skapat i ett laboratorium. Vi syntetiserar dagligen dessa neurotransmittorer och kostens sammansättning är väldigt viktig i sammanhanget. Måltider med en hög kolhydrat-protein ratio kommer att öka upptaget av tryptofan i hjärnan och vice versa kommer en proteinrik och kolhydrafattig kost minska densamma och istället öka mängden dopamin och katekolaminer. Skillnaderna är klart mätbara i olika studier på reaktionssnabbhet, kognition, upplevelser om alerthet, pigghet, stress etc etc och de kan också vara ganska markanta. Vitamin/mineral-brister spelar också eftersom många ämnen är involverade i syntetiseringen av transmittorer/hormoner (järn för dopamin, jod för tyreoida hormon, b-vitaminerna, zink, magnesium etc etc)

Anledningen till att jag funderar på det här är att många fitness-människor och kroppsintresserade ofta konsumerar just mycket protein och mindre kolhydrater. Något att tänka på om man går runt och känner sig tom och deppig och inte vet vad det beror på; jag tror folk underskattar hur olika (särskilt mer radikala jämfört med gängse kostråd) kostupplägg kan påverka humör, kognition osv.

En högprotein-kost har teoretiserats kunna göra människor spända, oroliga och nedstämda (genom påverkan på syntetisering av neurotransmittorer). Stor individuell variation lär garanterat förekomma, SAMT mängden kolhydrater i kosten. Det hör man sällan någon susning om, särskilt inte på svenska träningsforum. Märkliga åsikter framförs också ibland om att man inte kan ”fixa” psykologiska faktorer genom kosten…en massa skitsnack till viss del. Psykologiska upplevelser hos individen har självklart ofta sin grund i biologi; hormoner, neurotransmittorer osv. En stor andel av psykisk ohälsa är kopplat till höga nivåer kortisol under lång tid och kan självklart orsakas av kosthållning.

Nu får det vara slutpratat om det ämnet men om ni vill bredda er världsbild på området, rekommenderar jag t ex tidsskriften biological psychiatry. Fascinerande hur mycket vi påverkas mentalt av vad- vi stoppar i oss, vår omvärld, ljus, omgivning, musik, andra människor osv..

2) Måste klaga lite på gymmet där jag tränar (actic). Sedan snart ett halvår saknas en hantel i ett hantelpar och flera hantlar har tappat (!) stora bitar av kanten. Jag körde viktade chins härförleden och det nya viktbältet (värdelöst uppenbarligen) gick itu när 25 kg hängde i det. Vad i he…..!?

Jahapp, what else.

3) Träning för att bygga stora muskler är inte särskilt hälsosamt på något sätt eftersom kronisk aktivering av mTOR och relaterade/downstream-effekter på signaler för anabolism, inte förefaller hälsosamt och är sannolikt kopplat till förhöjd risk för olika sjukdomar (allvarliga sådana, inklusive alzheimers och cancer) och kortare liv etc. Om man nu bryr sig om sånt. Av den anledningen rekommenderar jag alltid något mått av konditionsträning, samt några hälsosammare dagar i veckan som en slags ”kontroll”-dagar. Särskilt vid viktuppgång. Det är en stor skillnad på lätt styrketräning för att stärka skelettet och musklerna en aning och konstant viktuppgång och fokus på muskelutveckling, sett ur hälsosynvinkel. Sedan är ju tillväxt positivt under en del omständigheter också, men kanske framförallt under pubertet osv. Undrar hur mycket skit jag får för den här punkten nu 🙂 Kan ju faktiskt ge en omfattande källa också:

The Role of mTOR Signaling in Controlling Mammalian Life Span: What a Fungicide Teaches Us About Longevity

http://biomedgerontology.oxfordjournals.org/content/65A/6/580.full

En intressant aspekt av t ex periodisk fasta är autofagi och att det innebär en period av underskott av nutrienter, tillväxtfaktorer (IGF etc) och annat smått och gott som är väldigt bra ur hälsosynvinkel. Frågan är ju fortfarande hur resultaten är på människor och på kortare fastor än ADF, som ingen vettig tränande person sysslar med.

Men man kan lika väl äta lite mindre på vilodagar och få i sig nyttigare saker då kalorirestriktion och fasta har många effekter gemensamt och fasta är inget självändamål eller måste.

4) Moln är överskattat och solen lyser med sin frånvaro.

Vi säger så.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s